Pilotprojekt

Pilotprojektet ligger i Fos-sur-Mer i Bouches-du-Rhône i södra Frankrike, ett av landets största industri- och hamnområden. Området har stora industrianläggningar, bland annat petrokemiska fabriker, stålverk, logistiknav och infrastruktur för avfallshantering. Det föreslagna förbränningsanläggningsprojektet har skapat betydande offentlig debatt på grund av oro över dess potentiella miljö- och hälsopåverkan i ett område som redan drabbats av industriföroreningar.

Viktiga frågor inkluderar luftkvalitet, folkhälsa, miljörättvisa, tillgång till information, meningsfullt deltagande från intressenter och hantering av kumulativa miljöpåverkan. Lokalsamhällen och miljöorganisationer tillhör de direkt involverade intressenterna.

Kremenchuk är en industristad med cirka 200 000 invånare i Poltava Oblast i centrala Ukraina, belägen vid floden Dnipro och ansluten till energi, teknik, transport och annan infrastruktur. Det lokala sammanhanget är mycket relevant för MARMOT: Kremenchuk kombinerar långvariga industriell miljöpåverkan med krigsrelaterade risker. I staden finns stora industriella anläggningar, inklusive oljeraffinaderiet Kremenchuk – ett av Ukrainas största, verksamt sedan 1961 – som har attackerats upprepade gånger under den fullskaliga invasionen, vilket skapar allvarliga farhågor kring luft-, mark- och vattenföroreningar, skador på infrastrukturen, säkerhet och samhällets välbefinnande, vilket dokumenterades av The Conflict and Environmental Observatory (CEOBS). Syftet är att hjälpa invånare i Kremenchuk-området att dokumentera bevis och använda dessa bevis för dialog och påverkansarbete.

Efterfrågan på mineraler till den gröna omställningen och försvarssektorn har lett till att gruvdriften i Sverige har expanderat. Eftersom mineralutvinning i norra Sverige ofta sker på samernas traditionella marker har detta lett till en ökning av konflikter om mark och markanvändning. Kärnan i dessa konflikter är de betydande miljömässiga och kulturella störningar som orsakas av gruvdrift och andra infrastrukturprojekt. Dessa störningar, inklusive markförluster, migrationshinder och miljöförstöring, har allvarliga konsekvenser för samiska samhällen och renskötseln. Eftersom många projekt är belägna på samiska förfäders marker hotar de inte bara miljön och den samiska kulturen och livsstilen som en ursprungsgrupp. I pilotstudien arbetar Swedwatch med Svenska Samernas Riksförbund för att dokumentera effekter kopplade till gruvdrift och utveckla en plattform för att stödja samebyar i att systematiskt samla in bevis på effekter.

Rotterdams hamn är Europas största hamn. Med cirka 440 miljoner ton gods per år utgör den nästa nästan 12 % av EU:s totala hamntonnage. Dess storlek driver betydande miljöpåverkan och hamnen bidrar i hög grad till utsläpp av växthusgaser via sjöfart, hantering av fossila bränslen, industri och logistik. Höga NOx-, SO₂- och PM-halter från fartyg och andra verksamheter försämrar luftkvaliteten och påverkar folkhälsan i närliggande stadsområden. Påverkan på vatten inkluderar: muddring, skrubberutsläpp, oljeutsläpp, kemisk avrinning och barlastvatten som släpper ut föroreningar. Detta bidrar till havsförsurning och störningar i biogeokemiska flöden. Påverkan på naturen på land inkluderar förlust/fragmentering av livsmiljöer från expansion, invasiva arter, buller och ljusföroreningar. Förändringar av marksystem och påtryckningar på biosfärens integritet i omgivande deltaekosystem. Andra problem är sötvattensstress, aerosolbelastning och kemiska föroreningar från industriell verksamhet. Även om regleringar har förbättrat vissa mätvärden under årtionden, är hamnen fortfarande en hotspot för kumulativa påfrestningar, då den är en drivkraft för och sårbar för instabilitet (havsnivåhöjning, extremt väder). Det omgivande tätbefolkade området står inför utmaningar vad gäller livskvalitet på grund av föroreningar och klimatrisker.

(baserat på One Planet Port Vision Report 2026)

Platsen för pilotprojektet är de franska Alperna, där förberedelserna inför vinter-OS och Paralympiska spelen 2030 förväntas påskynda infrastrukturutveckling, turismaktiviteter och offentliga investeringar i lokalsamhällen. Regionen kännetecknas av sin naturmiljö, starka turistekonomi och närvaron av olika intressenter, inklusive lokala myndigheter, företag, invånare, miljöorganisationer och vintersportsoperatörer.

De största utmaningarna gäller miljöskydd, klimatmotståndskraft och berörda samhällens rättigheter. Stora projekt kan ge upphov till problem relaterade till markanvändning, bevarande av biologisk mångfald, vattenresurser, sociala konsekvenser, styrning (inklusive allmänhetens deltagande, tillgång till information, intressentengagemang) och rättvis fördelning av fördelar och konsekvenser.

Pilotprojektet engagerar lokalsamhällen och civilsamhällesorganisationer (till exempel Collectif Citoyen JOP 2030, Comité Fier Aravis), aktörer inom idrottssektorn, företag och potentiellt nationella och internationella organisationer.

Pilotprojektet är Taranto i Apulien i södra Italien, med fokus på området kring det tidigare stålverket ILVA, numera Acciaierie d’Italia. Fabriken ligger nära stadsdelar, inklusive Tamburi, och kustsystemet Mar Piccolo/Mar Grande, vilket gör Taranto till en mycket utsatt industrihamnstad. I årtionden har området påverkats av luft-, mark- och havsföroreningar kopplade till stålproduktion, med dokumenterade farhågor kring utsläpp, dammavlagringar, kontaminering, hälsoeffekter och skyddet av invånarnas rättigheter. Fallet har också granskats av europeiska domstolar i relation till miljö- och hälsoskydd. Pilotprojektet kommer potentiellt att involvera lokala invånare, skolor, medborgarkommittéer, miljöorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal, lokala myndigheter och samhällsgrupper som är intresserade av tillgängliga övervakningsverktyg, miljödatakunskap och deltagande evidensuppbyggnad.